In your hands

En sån dá.... En sån där, fin dá....
En dag med mycke tårar, mycke skratt, många nära och kära
minnen, sång, blommor och ljus.
Ett vackert farväl till två fantastiska människor som jag älskat och saknat, och kommer att fortsätta att älska och sakna.
Nu är dom överlämnade till någonting mycket bättre!

"Tack för alla gånger vi fick komma hem till er och äta köttfärslimpa, lyssna på Europe och leka med lego"


Psalm 172
De skall möta de trofasta vänner som de miste på jorden en gång.
De skall leka med änglar och helgon i Guds paradis.
De skall dansa där. De skall sjunga, sjunga, ja sjunga en ny, jublande sång



About goodbyes

Nu är det dagen innan.....
Imorgon blir det att säga farväl till farmor och farfar en sista gång.
Jag måste säga att det är blandade känslor. Farväl är aldrig roliga, men med tanke på att dom är där dom är (som jag tror) så kan jag inte vara ledsen heller! Är det några som har det bra nu sä måste det ju ska vara dom!

Första begravningen jag var på, vad Reginas. Den var väldigt fin, men även till snudden hysterisk ibland.
Nu ska jag inte gå närmare in på det, men jag minns att när det 2 år senare var dax att säga hejdå till morfar, så var jag så otroligt nervös inför begravningen. Biten föll på plats när mamma frågade om det var för att jag hade bilden av en begravning som Reginas.... Då släppt det lite, för jag förståd att det var en viss skillnad.
Regina dog ung, bara 13 år! och då är det klart att det skapar en viss förtvivlan för oss andra i den redan identitets-krisartade åldern. Att försöka ta reda på vem man själv är, för att leva vidare med det, och helt plötsligt börja tänka på döden och garantin att aldrig veta när man själv ska lämna denna jord.
Morfar var ung för att dö gammal, men han hade ändå fått leva ett liv. Fått hela paketet lixom, med fru, barn och barnbarn.
Döden är naturlig i alla åldrar, men man kan tycka att den är mer eller mindre rättvis med skillnad på åldrar.

Oj, va djupt det blev helt plötsligt. Det hade jag inte alls tänkt. Ändå skulle jag kunna fortsätta skriva långt mycke mer... men.

Idag är det mycke som ska hinnas med.
Jag, pappa och brorsan ska på caféet här i jörn en sväng, ska bli trevligt. Sen blir det att fara hem och göra i ordning det andra huset för min farbror med familj, som ska bo där över helgen. Dom kommer redan i afton upp från östersund.
Sen blir det att träffa kusinerna på EFS för att skapa kistdekorationerna. Jag är lite nervös för det, eftersom ingen av oss har erfarenhet av stora blomsterarrangemang.
Ska även hinna med att lära mina yngre kusiner en dans, och själv öva på min sång för imorgon...
Ohh!! nervös!
Så, om ni vill skänka en liten tanke, eller bön för mig/oss ikväll och imorgon, så är det mycket välkommet!!

Grattis Degen!
Ha en bra dag allihopa!



Ps. Jag har blivit lite duktigare på att uppdatera bilddagboken nu igen, så välkomna att hålla utkik!
Mamamrtina.bilddagboken.se


Förlåt mig alla synder och två mig i ditt blod.
 Giv mig ett heligt sinne, en vilja ny och god.
 Tag i din vård och hägnad oss alla, stora, små,
och låt i frid oss åter till nattens vila gå.


 

Levande nåldyna

Än en gång blev jag glad av att vakna av väckarsegnalen. Eller, glad och glad... men det var i alla dall inte från Jörnköket.
Visst ville jag väll sova längre än vad väckaren lät mig, men jag skulle upp å ta blodprov på vårdcentralen kl. 9, så det var bara att pallra sig upp...

"Men, jag kan göra det själv!" har jag lust att skrika när jag sitter där i stolen!
Hon som tog provet pratar så mycke. Det är lite både ock....
  • Eftersom hon pratar så mycke, så glömmer hon som bort vad hon ska göra, och är inte lika koncentrarad på att träffa av kärlet....
  • Men eftersom hon pratar, så får hon mig att tänka på annat, och det blir inte lika jobbigt att hon måste sticka om flera gånger....
Men det är ju sååååå onödigt!!
Visst, jag är svårstucken. Kärlen ligger djupt och rullar gärna iväg. Men till och med jag har lyckats bättre förr, på personer som till och med haft ännu sämre kärl än jag!
Tur i alla fall att jag inte är rädd för sprutor, men man kan ju inte påstå att det är det skönaste man kan vara med om.

Idag blev det 3 stick, som tur är bara i en arm. Men, jag kommer garanterat att bli blå.
Nu sitter jag med den vanliga (för mig) molande värken i armen....
Så nu är det bäst att jag har dåliga värden, annars var det knappast värt alla stick, + dom 100 kronor jag måste betala för dom också! *irriterad*





Nu ska man kanske ta å göra något av dagen. Har ett rum som ska städas, kusiner att träffa och en skön dusch som väntar.

Ha en bra dag!
Roger över, Roger ut!

Jodå...

Imorse hade jag sovmorgon! Eller, ja.... jag började 8 i alla fall...
Frågan är ändå om det är bättre än 7... nästan tveksamt. Man ska ju lix upp tidigt, då är det nästan lika bra att ta i direkt och börja kl.7. Men det var inte jag som bestämde, så det var bara att lyda.

Idag var det blodpudding som skulle göras.... Bläää säger jag bara!! Luktar illa, smakar illa och ger en konstig smak i munnen där man står och jobbar med den äckliga rätten.... Det börjar typ smaka järn på tungan efter nån timma med denna mängd.
Men värsta av allt idag är - att jag kanske kommer att få min första blånagel..... Jag klämde mig mellan bordet och en blodpudding... (en blodpudding väger 2,5 kg) Jag vet att det låter konstigt, men tro mig, det går! Och det gör ONT!


I fredags var jag hos min bästa syster på kalas!
Födelsedagsbarnet

Hon bjöd på god middag, och en ännu godare efterrätt!! Någonting så sjukt gott, att jag kunde ha ätit upp hela formen själv!!
Mmmmmmm... Mums!

Så har jag sprungit på stan en massa i helgen... Letat efter lite begravningskläder. Jag hittade vad jag letade...och lite till....
Och en fika på Lilla Mari blev det också. Visst gynnar man sin kusin ibland när hon ändå har så gott fika där!
Den mysiga timmen på ceféet ägnade jag med min vän Karro, som jag var med typ jämt under hela högstadiet.
Det är så gött att vi kan umgås som förr, även om det var typ evigheter sen sist!   Ja, man kan ju undra varför man inte umgås med henne oftare... Jag kanske får ta å göra nått åt saken.


Tis: Blodprov
        Eija kommer hem

Ons: ?

To: Träff med kusinerna för att göra kistdekorationerna

Fre: Begravning

Hmm.... ointressant och, tja.. jag vet inte.... Det går så dåligt för mig att blogga när jag har lite att göra. Går oftast bättre när jag har lite press på mig.. Konstigt.... 










Grabbar, nu vet ni!








Jobb, Grattis, Haha, Penna, Barney

Kom alldeles nyss hem från en, hyfsat bra dag på jobbet ändå....
Som jag sagt tidigare så trivs jag väll inte med arbetsuppgifterna, men bättre med personalen. Som allt annat så beror ju mycke på..... På vem man jobbar med, vilka som är friska och är på jobbet, vad det är för typ av mat, och vilken station man ska vara på...
Det bästa av allt nu, är att en kvinna i typ 35års åldern vickar där också, alldeles ny på stället... Så, det är kul att få lära någon annan också, än att bara bli lärd.

Hur som haver!

Denna dag fyller någon tjugiosju år
och med tiden hon i våra hjärtan satt spår
Hon är duktig på det mesta
men kanske tröttare än dom flesta
Sova är ju en grej hon verkligen kan
vilket kanske är både och för hennes man
Eftersom hon ofta vill gala
har hon övat upp volymen till en bra skala
Tack och lov att hon gör det bra
hur roligt skulle det annars va?
Humor och skratt är hennes grej
ja, hon är verkligen en Åhmans tjej
Hon är någon jag verkligen gillar
trots att hon på mig andas och killar (som i kittlar)

Syrran, jag ÄLSKAR dej
Så här kommer en stor grattiskram från mej!

           

Det sägs att skratt förlänger livet
om det inte gjort det för dig när du sett detta, så gjorde det de för dom i alla fall...

http://uk.youtube.com/watch?v=p32OC97aNqc



Och har du inte sett på min bilddagbok (mamartina.bilddagboken.se)
på ett tag, så har du missat att jag upptäckt det roliga med blyertspennor..
Jag får nästan inte nog!





Snubblade över en lite rolig grej här om dagen...



http://www.tvseriescubees.com/

Gjorde ett eget försök av en av mina favoriter - den legendariska Barney från How I Met Your Mother!




Slutbabblat!
"Ha en bra dag, så kanske polett´n trilla né!"

Kram/ Bartelutemon

Lite blandat...

   Satt nyss och läste norran till frukosten. Btw så gör mamma världens godaste te-kakor!
I dagens norra stod det om sköldkörteln, om hypo/hyperthyreos, vill säga struma, som jag har...
Jag har ju då låg ämnesomsättning, alltså hypothyreos, och äter Levaxin för det. Dock är jag inget proffs på att ta mina tabletter. Glömmer jag dom en dag, så är det lätt att glömma nästa osv.
Men nu måste jag skärpa mig!
   Det stod att om man inte får behandling för det, så kan det leda till att man får problem att bli gravid. Nu har jag ju behandling, men hur bra är det egentligen om man bara tar tabletterna då och då...?
Jag vill minsann ha barn en dag, och då är det ju onödigt om man inte håller hormonbalansen på bra nivå....

   En eftermiddag när jag gick hem från jobbet förra veckan, så började jag tänka på mina tankar.... Jag blev lite förvirrad...
Jag har som alltid tänkt att jag kan höra mina tankar inne i mitt huvud, eftersom jag vet vad jag tänker.
Men när jag tänkte på att jag skulle höra dom, så hörde jag ingenting....
Jag vet redan att jag är konstig, men är det bara jag som inte hör dom?
   Fatta ändå så mycke som förekommer i ens hjärna på en och samma gång! Det är ju inte bara tankar som "Jaha, vad ska man hitta på idag?" tex, utan också alla bilder och intryck man får utifrån, känsel, lukt å grejer registreras ju också samtidigt...
Ja, kroppen är ju verkligen fantastisk ändå! Är det nån som är smart så är det ju Gud... Vilken kille!

   Sen pratade jag med min kusin lite kort igår på msn. Jag sa att jag hade tråkigt när jag satt och väntade på att mampap skulle komma och hämta upp mig... Då sa hon att jag kunde ta reda på en sak som hon länge funderat över...
Varför månen är olika stor, ibland bara från kväll till kväll.
Det har jag också funderat över... jag har frågat folk, men inte fått nått bra svar direkt... En illusion, säger min farbror. Nån annan har sagt att vi ibland är lite närmare månen vissa varv på året...
Någon annan som vet rätt svar?

   Jag blev så glad imorse när jag fick vakna av väckaren! Och inte av en hemsk telefonsignal som skriker "kom och jobba NU". Det snöar ute men det är bara -5 grader, så jag ser ändå fram emot att få ta en skön promenad. Ska nog kika in hos brorsan om han är hemma än. Han har varit sjuk ett tag nu...

Take care now, byebye then!



Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta
friden i själen ja vem skulle skänka mig den
vem skulle så ta emot mig till slut efter döden

 Om du inte fanns till vem tog hand om mig sen


Kristina från Duvemåla - Helen Sjöholm




Runan

  

    Rakel och Nils Åhman

   Våra föräldrar Rakel och Nils Åhman, Missenträsk, fick nåden att, omgivna av sina närmaste, stilla somna in med några dagars mellanrum. Mamma avled den 5 januari, 74 år, och pappa den 8 januari, 78 år.
   Rakel, född Eklund, växte upp tillsammans med sina fyra syskon i Järvträsk. Hon arbetade i unga år som piga.
Nils växte upp tillsammans med sina fyra systrar i Missenträsk. Som ung lärde han sig bland annat att göra kolmilor. Rakels bror, Rune, och Nils blev bästa vänner i ”lumpen”. Det ledde till att de bytte systrar med varandra, och den 6 december 1952 firade de dubbelbröllop.
   Nils och Rakel bosatte sig i Missenträsk och tog över jordbruket av Nils föräldrar. Därefter föddes vi sex barn efter varandra. Vi hade ett varmt, tryggt och fromt hem, med mycket sång, skoj och lek.
   I slutet av 1960-talet började pappa studera och tog lärarexamen, varefter han arbetade på skolor i kommunen. Han ledde också ”överlevnadskurser” och arbetade på Flyktingcentret i Jörn. Pappa, som kunde vara både busig och allvarlig, var väldigt engagerad i det han gjorde. Mamma fick ta hand om det mesta därhemma, eftersom pappa ofta var borta. Hon var ordförande i syföreningen, skötte om bönhuset, inklusive kaffekokningen. Mamma hann också med att arbeta som hemsamarit och dagmamma. Hon var förnöjsam och trivdes bäst hemmavid.
   Julen 1985 gjorde hon sitt livs resa, då hon och pappa med flera åkte till Zimbabwe för att hälsa på dottern och mågen. Både mamma och pappa trivdes i naturen, gå i skogen, plocka bär, utflykter med kaffekokning med mera. Familjen blev större och större, måg, sonhustrur, barnbarn och barnbarnsbarn, alla lika älskade av Rakel och Nils.
   De sista åren bodde de på Björkhammargården i Jörn, där de fick mycket god omvårdnad. Vi är tacksamma för Rakel och Nils, och allt de betytt för oss. Vi saknar dem, men unnar dem att vila i frid. Barnen


http://norran.se/familj/dodsfall/

"Citat" vi minns - 2008

"Jag älskar dig min vän!" - Adam Anderberg
"Det kan hända att jag bara höll i styret med en hand...." - Peter Rosendahl
"It's gonna be legen... wait for it... dary!" - Barney Stinson
"Vi har förlovat oss" - Anette och Ante

"- Vem är det där?
- Det är Isak (Eija)
- Jaha, jag trodde det var Kerstin Åhman... " - Håkan Lundberg

"Ja amerikatt tar flera dar att titta igenom, säkert dubbelt så stort som Jörn vettu..." - Morbror Lennart

"Living on the wildside"
"Living the dream" - Linnea, Martina, Maria och Andrea (Björn Gustafsson)
"Living on the edge"

"Den med rockringen?..." - Linnea Åström
"Shake Shake it Shake it" - Metro Station
"Snygg trölja!" - Nån på arlanda
"Vi ska gifta oss" - Anette och Ante
"AAAAAA, HAHAHAH, berätta inte det här för nån!!!" - Klara Holm
"Blott är flott, Gult är fult, min kropp är en canvas, fattar du hur ont det tog?!..." - Anette Åhman (möhippan)
"Ja, och Dolly Parton sover på rygg?" - Peter Åhman
"Jag älskar DIG" - Mamma
"Du tog väll inte av kycklingen med jordnöt Markus?" - Astrid Nyström
"Det går typ bara fetprogram nu för tiden" - Jonathan Renström
"Im your bodyguard" - Hassan, en turk på Mona Lisas restaurang i turkiet
"Jonna!!" - Anton Hägerlind

"Markus ska bli pappa" (mamma) "Neeeeeejj!!!" Martina Åhman

"It's Madonnassss" - Andera Bagge
"Vilken killer du är!" - Edvin Löfgren
"Björnen sover" - Pappa
"Det blir aldrig våld, som jag vill" - Hans Melànge (MNK)
"För du har sådär stora och fina ögon som det är lätt att drömma sig bort i" - Simon N
"Men moget" - Markus Nyström
"Mhmmm..." - Martina Åhman
"Jag var på väg att gå å lägga mig i fosterställning!" - Julia Sjöström


Vill ni ha nån förklaring på nån av "Citaten" så fårga.. *hehe*

Inte längre på väg... De är hemma

Vila i frid
Farmor 5/1-09
Farfar 8/1-09




Ett folk på väg...

Ett folk på väg

Det glimmade en glädje i deras ögonvrå
som inte lär sig släckas fast tåren trängde på
Det pårlade en källa, så ohörbar och ljuv
De var den djupt inom sig på vägen hem till Gud

De trodde på ett helmand som ingen hade sett
De sa det fanns en stad som Gud åt dem berett
De kallade sig gäster i våran värld och tid
De sa det fanns ett löfte om evigt liv i frid

De sjöng en sång i dalen, i landet där vi dör
De hoppades i mörkret, De såg ett ljus framför
De trodde på en morgon som säkert skulle gry
De väntade på dagen då skapelsen blir ny

De kallade sig gäster i flyktighetens värld
De ville inte stanna, De sa de var på väg
De lät sig inte bindas av ytlighetens glans
De löpte för att vinna en oförgänglig krans





Allt kommer bli bra Farmor och Farfar!


RSS 2.0