Hmm.. Så sitter man här. Ensam och övergiven... Nä, det var att ta i. Men lite ensam känner jag mig nog allt.
Jag är ju hemma i Jörn, så mina föräldrar är ju hemma, men dom har nog gått och lagt sig vid det här laget. Jag kan då inte höra att tv:en står på där nere, som det brukar göra... Hur som helst. Dom ska få sova, så jag kan ju inte umgås med dom.
Umgås, tja, det är kanske inte vad jag behöver göra nu, jag behöver nog sova. Men, jag är inte särskillt trött.

   Jag går nog och lägger mig för tidigt nu för tiden...
Imorse vaknade jag kl. 09.10!!! Fy så jobbigt! Jag har ju nämligen inte någonting att göra på dagarna, så jag skulle vilja sova till sådär 12 på dagarna, så jag har mindre tid att göra nått på. För på kvällarna/nätterna hamnar man ju hur som helst framför datorn och chattar med folk eller kolla på någon härlig serie som "scrubs" eller "how I met your mother". Sånt har man ju inte samvete att göra hela dagarna. Men, samtidigt har jag ju inget att göra.
   Eftersom jag oftast brukar ha lyckats somna, i alla fall före 1 på nätterna, så blir det bara att jag sover till max 10 på morgonen. Fy, då har man ju en hel dag att fylla ut med bra saker. Saker jag inte kan komma på vad det är.

   Kunde bara alla undrabara människor jag känner komma hit, i alla fall finnas inom 6 mils avstånd så skulle jag vara överlycklig, och ha några gånger mer saker att göra! I alla fall fler människor att ägna all dötid med!

   Just i denna stund saknar jag mina undrabara vänner Linnea och Klara, och min kusin Eija så otroligt mycke! Linnea som bor i USA, Klara som bor i Vänersborg och Eija som bor i England. Alla dessa platser är alldeles för långt borta....
Hmm.. jag ska inte tänka på mina vänner! det blir så jobbigt! Nu börjar jag ju bara sakna fler och fler! Kom hem igen alla kära vänner ute i sverige och i världen!

Hur som haver!
GBY! Go natt! kram