Jag läntar att blogga, måste bara komma på nått att skriva först.
Men, so long, så får ni njuta av denna mäktiga låt! 
Från ca 3 minuter in och framåt är gåshuden på mina armar nästan konstant! 
Amen!

 

I väntan på något vettigt för mig att skriva, så lägger jag upp detta klipp! Jag vet, alla har väll sätt det vid det här laget (om man har facebook) men nu vet jag att några av er INTE har facebook och borde få se det här också!

Det är så grymt! En sån där grupp vill jag också va med i!

 

 

 

 

 

Under det senaste halvåret har mitt hjärta fått sprickor, som, när jag rör vid dom, gör väldigt väldigt ont... 
Dom har uppkommit i situationer där jag sett eller hört att människor inte behandlats rättvist. Där det som var menat som en komplimang till mig istället slog mig till marken vid insikten av vad motsatsen varit. 

ALLA borde se detta klipp. Och innan du himlar med ögonen och drar den där jobbiga sucken vid mötet eller tanken på person X - tänk en gång till.

(Speciellt om du är inom ett vårdande jobb bland utsatta medmänniskor!)

 

Jag klev ut genom dörren för att traska hem från mitt förmiddagspass på jobbet. Jag hade sett på termometern att graderna sjunkit ganska bra sen jag kom dit i morse, men bra klädd som jag var, gjorde det mig inte så mycket när det var dax att gå hem.
Med solen i ryggen och den klarblåa himlen ovanför, stoppade jag in lyrarna i öronen, satte igång dom senaste tillagda låtarna i min playlist och började traska. Och då, då fylldes jag av en känsla jag har saknat i vad för mig känns som en evighet! En sån där känsla som gör att man inte kan sluta le, som gör att man helst vill dansa hela vägen hem, som får en att känna sig några kilo lättare!

 

Jag antar att mitt huvud inte riktigt är van att tänka och känna på det sättet, för den skulle genast påminna mig om mina favoritbyxor som spruckit, om pengarna jag inte har, m.m. Men idag fick det bara rinna av, för idag var den glada känslan starkare!

 

Nu sitter jag i min soffa, inlindad i det mysiga täcket, äter mina fantastiskt goda biskvier som jag bakade igår, och bara har det bra! Jag tänker på den höst jag nyss gick igenom, som inte alls vad av ett ljusare slag, och just idag känns den hösten så långt bort. Och jag hoppas för allt i världen att den inte ska komma i repris! 
Men idag är idag, framtiden kommer sen! Idag ska jag njuta av att vara glad! 

 

 

 

yI väntan på att bloggenergin ska återvända...

 

 

 

 

 

 

Detta får även dom "malliga" grabbarna på skolan att smälta!

 

 

 

 

Detta är faktiskt lite kul! Speciellt om man tittar en annan människa i ansiktet när klippet är klart!
JAG tycker det är kul, men det är helt okej att tycka att det är obehagligt också!