Idag har vi varit på en av Klaras kollektivkompisars konstskola. 

Nu sitter jag i Klaras kollektivs kök.

Ja, som jag redan skrivit och som många redan vet så är ju serien How I met your mother (HIMYM) en av mina stora favoriter!
Alla så länge utkomna avsnitt är redan sedda, och jag vågar nog inte tala om hur många gånger... eh...
Nu för tiden är tisdagarna något speciellt. Det är oftast då som det senaste avsnittet kommer ut på surfthechannel.com, eller, ja, säkert på alla andra ställen också, men det är där jag tittar.

Redan kl. 20 låg jag nerbäddad i sängen. Dom senaste dagarna har varit otroligt fartfyllda.
Det har inte varit långa stunder jag fått vila dom här dagarna. På jobbet har det varit fullt upp, efter jobbet har jag haft saker för mig på stan som varit mer och mindre stressiga, osv. Känns som att när jag väl varit hemma har det varit för att vända i dörren igen! Nästan...
Hur som haver. Det känns i kroppen. Det är inte så att jag har ont, men jag kan fortfarande känna av stressen och hela kombinationen av allt gör bara att jag känner mig så slut både fysiskt och mentalt.

Så, för att knyta ihop min lilla konstiga säck till inlägg, jag ska nu se det senast utkomna avsnittet av HIMYM (hann ju inte se igår) som har en väldigt lovande titel! Slapsgiving 2: Revenge of the slap.
Avsnitt 9 av säsong 3 är nämligen Slapsgiving 1, och jag har kommit fram till att det nog är mitt absoluta favoritavsnitt.

Nu ligger jag i min säng och känner hur jag långsamt tinar upp.
Fötterna värker en aning, men jag är glad. Ja, jag är verkligen glad.

Kvällen har ägnats på Waynes i sällskap av Karro, min kära vän från grundskolan.
Det har pratats om ditt och datt, om allt mellan himmel och jord.
Sist vi sågs var innan jag blev sjuk i körtelfeber i sommras, så vi hade med andra ord en del att ta igen.
Och det sköna med Karro är, att det är som att ta vid där vi lämnade det sist. Det känns aldrig som att vi varit från varran så länge som vi varit när vi till slut ses igen.

När Waynes stängde, förflyttade vi oss till utomhuset. Nej, vi hade inte pratat klart. Där blev det prat om den sjukt fula väskan som stod i ett skyltfönster en bit bort, och om julaftnar med eller utan respektive (om man har någon), till saker man sagt till någon av misstag m.m.
Tiden bara flöt iväg! Däremot hann jag bli rätt frusen. Men det var det värt. Fast, jag hoppas bara jag inte blir sjuk lagom till örebro-resan...

För ja, på torsdag åker jag till Örebro på kalas.
Det är min kära vän Klara som fyllt år, och som nu ska ha gemensamt kalas med en av hennes kompisar. Franskt tema skulle det visst vara. Ska bli spännande.

Ikväll när jag satt på Waynes med Karro, så fick jag ett samtal.
Det var kantorn från Jörn som ringde och sa att hon hört mig sjunga, nått som mamma visst spelat upp för henne någon gång... Ehh, vad?! undrar jag då...
Hur som haver. Hon undrade om jag ville sjunga några sånger på körens julkonsert om några helger, i kyrkan i Jörn... Ehh... Oj... Jag, va?! Va ska jag göra?!

Det känns som att mitt hjärta slår i fel takt ibland. Som att det rusar...
Obehagligt...

Nu är det dax att sova... Ännu en dag väntar med jobb, städ och packning...
God natt! Kram

Klicka och njut
The hero

# Dagens citat "Ja, jag har i alla fall dataröv".
# Man blir alltid lika glad när både jag och bilen passerar den stora vattenpölen samtidigt, speciellt när bilisten inte saktar in eller svänger åt sidan, och då jag har mörkgråa mjukisbyxor bara på vänster sida...
# Det är äckligt att åka med någon i 220 km/h när man inser att föraren inte själv är medveten om hastigheten. Tur att det bara var en dröm...
# Det sägs att det bara varit 4 soltimmar i november hittills. Det förklarar väll varför det känns som att man smått går i sömnen dagarna i ända...
# 18 plättar... Själv orkar jag bara 2.
# Jag är verkligen inte ensam om att älska HIMYM! "True story".
# Ibland gör det väldigt ont att vara tjej...
# Har räknat ut att det går ca 17 liter tropisk saft på TBS/dag.
# Det är lite gulligt när killarna i 3:an sitter och matar varandra med kärleksfulla blickar i matsalen.
# Ljuslycktor fulla med stearin är svåra att rengöra. Något tips?
# Sovmorgon är underbart, eller när man kommer hem mellan arbetstiderna och får sova 45 minuter.
# Ibland blir man inte piggare av någon timmas sovmorgon.
# Nu åker mjukisbyxorna på och snart en go middag i magen.

Trevlig helg!

19 november är dagen då alla fyller år
då någon blivit längre eller kanske fått grått hår
Ken, Ivan, Karro, Evelina med fler
personer som alla gör att jag gärna ler
Men idag vill jag tillägna denna dikt till Eija
som betyder mer för mig än vad ord kan säga
Hon är snäll, rolig och otroligt vacker
och på kvällarna hon gärna fikar oboy och macker
Många promenader det med henne blivit
ibland med mål eller vi planlöst drivit
Ibland målet varit stället med andra hands-grejer
där det inhandlats prylar eller kläder för tjejer
Eija är en som kan allt om Einar Ekberg
fast måleriet sitter nog bättre i hennes ryggmärg
Hon är en av alla som idag också fyller år
men än så länge har hon nog inga gråa hår
Hon för tillfället hemma från England är
- stanna kvar här om du mig som kusse håller kär!!
Grattis grattis till dig Eija från mig
och vad jag vill säga är att jag saknar & älskar dig!

/Bartelutemon

Också ett stort grattis till er alla andra som också fyller år idag!!! Verklige! GRATTIS!

 

Idag har någonting historiskt hänt!
Det har varit den 18e november 2009 för fösta gången, men också den sista! Den har aldrig varit förr, och kommer aldrig att vara igen!
Det coola är att samma sak kommer att hända imorgon, fast då är det en ny dag som aldrig varit förr, och som aldrig sedan igen kommer att komma tillbaka! Endast i våra minnen.
And so on!
Man skulle tänka så lite oftare... Då skulle man ta mer vara på dagen tror jag.
Köra lite mer på Carpe diem-stylen.


Steg upp och drog till jobbet imorse. La då märke till den nya människa som alltid är ute samtidigt som jag. En man på cykel med en sån där pengaväska som Pippi Långstrump har, bak på pakethållaren.
Städade det jag skulle, drog hem och sov en stund, innan jag gjorde mig klar och drog till jobbet igen.
Efter jobbet gav jag mig in till stan för ett visst ärende. Sen till Subway för en typ av middag (btw första gången jag åt ute själv) och sedan tillbaka till jobbet. Tredje gången gillt... Nämen, jag gjorde bort morgondagens städning i afton eftersom jag nämligen ska jobba på lassa imorgon afton/kväll. Skulle bli en så lång och jobbig dag att stiga upp halv 6, jobba i stort sett hela dagen och komma hem sent på kvällen.
Så, imorgon börjar jag inte förrän kl. 10... Kan dock inte sova bort hela morgonen, eftersom jag varit borta ikväll och inte hunnit göra matlådan klar m.m.

Ikväll har jag varit hos syrran och Ante. Ja, det var trevligt minsan. Känns som att det var så längesedan jag skrattade så djupt som ikväll. Däremot var det bra att skrattadet tog slut precis där det gjorde.
Hade jag fortsatt att skratta så är jag rätt säker på att det hade övergått i oförklarlig panikgråt. Jag vet att Eija vet vad jag talar om. När skrattet plötsligt bytts ut till stora, strömmande tårar och häftig panikandning, precis som när man storgråter. Som sagt, helt utan förklaring!
Aldrig varit med om det?

Förövrigt har jag varit mer eller mindre förföljd av nysmannen idag! (Här vet Edvin vem jag talar om.) Eller så var det jag som ofrivilligt och omedvetet förföljde honom.
Seriöst! Han var överallt!!!
Men, Edvin, jag kan meddela att han antingen lagt av med nysningarna, eller så har han blivit frisk.
Haha, nysmannen!

Sammanfattning av dagen:
Andra halvan blev bättre och bättre, men i helhet helt okej!

---

Vädret: Negativt

        

Detta var förra helgens projekt.
Snart är ingenting kvar av den snö som fallit.
Jag är inget fan av vintern, men jag ser hellre ett vackert snötäckt vinterland än detta slask och regn.

---

Det är inte många som fått skåda den sida av mig som min bror i helgen fick se.
Klockan var läggdax, men jag sov redan i soffan. När han då försökte väcka mig för att jag skulle gå upp och inta sängen istället, dök en väldigt arg Martina upp. Jag använde ingen trevlig ton när jag svarade honom, samtidigt som jag fick väldigt dåligt samvete för att jag gjorde så, men ändå fortsatte.
Måste till och med påstå att jag inte visste att jag kunde vara och känna så...
Brorsan, om jag var otrevlig, förlåt, men jag kunde faktiskt inte styra det...

---

Igår kväll fick jag ett kärt återseende med min vän Adam!
Med webcam och mick fördrev vi någon timmas tid med att ta igen tid vi missat. Otroligt kul, och givande som vanligt!

---

Min biljett är nu bokad till Örebro! Yippi!
Jag ska nämligen på kalas! Min kära vän Klara fyller år den 21a nov, men ska ha kalas tillsammans med en kompis den 28e. Det ser jag fram emot!
Detta blir andra gången jag åker ner till hennes kalas. Jag var där när hon fyllde 18 också. Dock var det nog mer kända ansikten då på kalaset än vad det kommer att vara denna gång, men det blir nog jättekul ändå! Jag hoppas att grabbkollektivet kan komma, då är man garanterad en rolig stund i alla fall!
Jag åker ner den 26e, och åker hem den 29e, så det blir bara över helgen, men det är bättre än inget alls!

---

Idag är jag ledig... Vet dock inte vad jag ska hitta på. En slapp förmiddag har jag i alla fall tänkt ha, och se något avsnitt av Grey's anatomy. Ja, jag har verkligen kört ner mig i den serien.
Jag säger som Benjamin - Den får fyra av fem toasters.

"Seems like I always fall short of bein worthy
Cuz I aint good enough
but he still loves me"

Det är ofta när jag traskar runt i köket, sitter och löser min soduko eller bara sitter och tittar ut på eleverna som jag för höra eller se alla möjliga sjuka och roliga grejer. Ljud, danser eller miner.
Sådant som för stunden bara blir så klockrent! Som får mig att skratta/le både fysiskt och mentalt.
Ja, vissa moments kan verkligen förgylla min dag. Sådant som gör att jag kan komma på mig själv att stå och le när jag håller på med disken efter matsalens stängning.

Idag tex. tvärtittade jag ut genom gluggen och fick se en sekunds dans av en elev som, vid flera andra tillfällen gjort lite det samma, tvärdansar till som i sin egna värld där han står och väntar på sina kompisar.
Inte långt efter uppmanade han dom att skynda på, då i form av en melodi. En melodi han nog kom på i samma sekund som den kom ur hans mun, skulle jag tro...

En annan elevbad sin kompis lyssna på acorden han hade på papperet framför sig. Acapella alltså...
A C D F F Gm F A..(?)... Precis som om han skulle "höra" vilken fin melodi ser var.
Omän det mest troligt var på skj, så gjorde dom det så seriöst att det bara blev som så småkomiskt.

Tja, och vad kan man utläsa av detta då? Jo, att jag nog är rätt lättroad.
Men jag tar tillväara på tillfället helt enkelt, att hitta det där lilla som kan bli så kul och som kan, som jag sa, förgylla min dag.

Kvällen kommer att tillbringas hos min bror, också med sällskap av syrran.
Vi har just ätit en god middag och väntar på idol, och eventuellt en vit kladdkaka...

God kväll!

Det var längesedan jag skrev någonting om jobbet känner jag...
Jag har iofs inte så ofta någonting att skriva om det. Det är i stort sett samma saker som händer varje dag.
Jag har börjat få bättre grepp om saker nu, och tiden rullar på lite bättre.
Jag trivs också rätt bra med dom människor som kommer förbi. Lärarna, dom pratglada eleverna m.fl.

Men... Jag är aldrig nöjd när jag går därifrån.
Jag förstår fortfarande inte hur det är tänkt att jag bara ska ha två timmars städning...
Eller är det helt enkelt så att jag städar för sakta?... Städar jag för dåligt?
Själv tycker jag att jag ofta springer fram med mopparna och trasorna, men ser mer som skulle behöva göras än vad jag hinner.
Detta gör också att det svider lite extra när lärarna kommer och berättar att eleverna har åsikter m.m. Då är det inte bara jag själv som bekräftar att det är dåligt gjort...
Men, jag förstår inte... Jag förstår inte hur jag ska göra?!

Den 19/11 ska jag jobba kväll på sjukhuset.
Det ser jag väldigt mycke fram emot! Och det ska bli skönt att få vara på en arbetsplats där jag själv känner att jag gör ett bra jobb och där jag har arbetskamrater runt mig mer eller mindre hela tiden.

Nu ska jag kila ner till duschen. Sen blir det att dra till jobbet och efter det få ryggen fixad hos Anki på Massörerna. Nice!

Take care now, byebye then!

10 november 2003.
Dagen började som vilken annan som helst.
Någon större koll på amanackan hade jag inte, utan det var bara måndag rätt och slätt.
En måndag då jag efter skolan skulle gå till pappas jobb och städa.
En dag då jag mest troligt skulle ut och gå med Karro på kvällen.

På skolan hade vi inga vanliga lektioner under eftermiddagen. Klassen hade istället någon typ av temaeftermiddag då vi lekte lekar, gjorde undersökningar m.m.
Därför hade vi inte rast på våra vanliga tider, utan när halva tiden gått så fick vi gå ut på en bensträckare.
Tur var väll det!
Torget, som vårat uppehållsrum så snyggt kallades, var tomt. Därför intog nästintill hela klassen den stora soffan som stod i ena hörnet.

När vi satt där i soffan, kom svenskaläraren Ullis in genom dörren till torget.
I famnen höll hon vad som såg ut att vara en inslagen blommbukett.
Hon höll riktningen mot soffan, och med bara någon meter kvar hör jag henne säga mitt namn.
Ska hon påminna mig om någon uppgift jag glömt lämna in sen jag var sjuk? Ska hon hälsa någonting från mamma som jobbade i matsalen? Sådana tanker rullade runt i mitt huvud.
"Det kom en kvinna med ett blombud till dig" sa hon då.
Med alla blickar riktade mot mig, och då menar jag ALLA, tog jag tveksamt emot buketten.
Rodnaden i mitt ansikte hoppades jag skulle få folk att tro att det var den stora röda rosen som speglade färgen till mitt ansikte.
Inte många sekunder senare var jag springandes över skolgården med buketten i hand.
Hade jag kunnat sjunka ner i marken hade jag hellre gjort det, men det kunde jag inte, så för att komma från allas blickar - flydde jag till min kära mamma i matsalen på andra sidan skolgården.
Skakis och skrattandes försökte jag få fram vad som nyss hade hänt!

Den 10 november 2003 satte det igång, då jag inte längre var flickan i mängden. Då blev jag flickan alla pratade om... På gott och ont.

---

Och, GRATTIS Markus Nyström som fyller 17 år idag!

En kompis visade nyss denna bild för mig...
Photo shop?
Jag skulle säga ja...

Sen såg jag det här klippet.
Photo shop?
Jag skulle säga nej...

Idag när jag stod och diskade på jobbet, kom en av lärarna förbi.
Han började prata om nästkommande fredag, och att det då på skolan ska vara Friday all night.
Skolan kommer alltså att ha öppet ett helt dygn, från 16.00 på fredag till 16.00 på lördag.
Det ska spelas spel, det ska lanas, vara allmänt häng, det ska ses skräckfilm och ätas pilsnerkorv.
- Kul grej, säger jag.
- Ja, ta med dig barnen och kom! Säger han...
Jag fattade ingenting...
- Jag? barn? slänger jag ur mig
-Jaa, eller, du kanske bara har ett...?
Har jag nått?

Han kom inte ihåg att jag var skyldig honom pengar för en dricka förra veckan.
Då kom han väll inte heller ihåg att han själv var en av dom som satt och drev med mig över en lunch, att jag borde hooka up med nån av dom unga killarna från Thoren i Umeå, eftersom jag är ung, fri och ledig.

Något barn har jag inte, men är jag kvar i stan kanske jag kikar förbi ändå. Kan ju vara trevligt att träffa eleverna i privata kläder, kanske ta reda på vem som är vem, eller bara säga hej.

Nu sitter jag och väntar på att min gäst ska anlända. Personen att förgylla min tid en stund framöver är Miriam, och eventuellt Sara. Hon kanske skulle komma och kika på idol med oss.
Laxen är i ugnen och det kurrar i min mage! Miriam! Skynda dig!

Jag kom alldeles nyss hem från en föreläsning på St. Olofs församlingshem.
Det är psykvecka i veckan tydligen, så varje kväll denna vecka är det någon typ av föreläsning eller så, om psykisk ohälsa osv.
Det det handlade om ikväll var "Tro, vad är sjukt, vad är friskt?"
Tyvärr fick jag inte ut någonting ur denna föreläsning... Jag satt rättare sagt som ett frågetecken när den var över. Och, den handlade inte om någonting som jag trodde att den skulle handla om, tex sekter m.m.

Detta kallar i alla fall jag sjukt!

 

FAMILJEN
   1970 grundades Familjen, fd. Guds barn, av David Brant Berg (även kallad Fader David och Moses David) David levde mellan 1919-1994. Han växte upp i ett kristet hem med en pappa som pastor och en mamma som radioevangelist. Han själv blev evangelist i en friskyrkoförsamling i USA.
   Familjen har sitt ursprung i Jesusrörelsen som var den kristna motsvarigheten till Hippierörelsen. Eftersom David brukade umgås med predikanter inom Jesusrörelsen startade han en ungdomsrörelse men den blev inte erkänd av hans församling så han flyttade och började jobba som lärare.

 

   1968 tog David med sig ett femtiotal människor som under en tid flitigt hållit till i en kaffestuga som David haft hand om. Tillsammans gav de sig av på en predikoresa vilket han liknade med Israels tolv stamma som färdades runt i öknen. Med tiden ökade antalet anhängare till det dubbla och folket delades senare upp i tolv stammar.
   Redan i början hade David budskapet att fri sex var ett uttryck för kärlek. David hade flera älskarinnor och en fru men hon lämnade rörelsen bara ett tag senare.
   1970 inbjöd David en gammal vän att flytta till Texas och bosätta sig med honom och hans anhängare på deras farm. Man säger att det var då som Guds barn grundades. Rörelsen ville dock själva mena att den grundades redan 1968 då vandringen började.
   Kollektivet bestod av ca 150 personer men det totala antalet anhängare hade så småningom vuxit till omkring ca 2000. Myndigheterna fick intresse för gruppen och David anklagades för hjärntvätt och omoral. Gruppen utvisades då från farmen.

   David började skriva brev som ansågs vara ett direkt budskap från Gud. Dessa brev hade olika inriktningar. Vissa brev var bara riktade till de som stod närmast David och dom breven ansåg man hade ett högre budskap än vad bibeln hade.

    

    Läran i sekten var svår att förstå sig på men man kunde se en organisationsform som liknade formen av en pyramid. Högst upp på pyramiden fanns David, han hade all makt. I mitten av pyramiden fanns medlemmarna som varit med ett tag ”Kungliga familjen” även kallad, och de var de som tog hand om de nya anhängarna. Längst ner var ”The Babes”,  som han kallade de som var nya i rörelsen.

TROSUPPFATTNING

   Familjen bygger sin tro på samma bibel som de kristna och deras trosuppfattning kan tyckas väldigt lika.
De tror på treenigheten, Fadern, Sonen och Den Helige Ande. Gud är mäktig, allvetande och en kärleksfull gud. Gud är skaparen, han har skapat hela universum och allt liv. Gud skapade människan på den sjätte dagen, en människa som skulle likna honom. Allt synligt är ett bevis på Guds osynliga existens.
Jesus är Guds son, men han är mellan Gud och människan. Jesus har funnits på jorden och kommer snart tillbaka till jorden med makt och ära för att upprätta sitt rike och för att döma alla levande och döda.
De tror att alla människor är syndare men att alla som tror på Gud ska få evigt liv och att man blir fri från sina synder genom Jesus.
Familjen tror att dopet är ett ”dop av kärlek” för ”Gud är kärlek”. Den huvudsakliga meningen med dopet är att vittna om Jesus för andra.
De som är fyllda med den helige anden ska sprida kärlek, glädje, fred och godhet.

ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPPER

   Familjen jobbar för att nå människor i nöd. De vill vara som den barmhärtige samariten som Jesus pratade om, fast med mer sympati. När de ser en situation av nöd så gör de någonting åt det. Medlemmarna arbetar även för att uppmuntra och hjälpa de äldre och sjuka. De jobbar även för att rehabilitera drog och alkoholmissbrukare och de erbjuder personlig vägledning för människor i fängelser och på ungdomsanstalter. De jobbar flitigt med insatser vid olika katastrofer som tex vid orkanen Andrew i USA, jordbävningar, explosioner, husras mm. De hjälper även flyktingar och delar ut mediciner till dem som behöver. Även om deras materiella resurser är väldigt begränsade så har de gott om hjälpsamma personer. Unga vuxna och tonåringar är de som jobbar flitigast. Ca 10000 heltidsarbetande volontärer från rörelsen jobbar i över 100 olika länder.

   Familjen strävar efter att arbeta med människor och organisationer från andra kulturer och andra religioner för att tillsammans ge hjälp och stöd till dem i nöd. Trots att deras hjälparbeten oftast är materialistiska så hoppas de på så sätt att nå människor på det andliga planet också.

   Familjen går ofta till platser där folk samlas för att prata med dem och ge hjälp och stöd för de som behöver. Många behöver ju trots allt bara någon att dela sina problem med. Många av medlemmarna i Familjen kommer själva från olika bakgrunder och kan hjälpa människorna med att berätta om deras egna erfarenheter.

    Davids lära om att fri sex var ett uttryck för kärlek och ledde till att äktenskap och släktband inte hade någon betydelse. Det fanns bara en familj och det var Familjen f.d Guds barn.
Tvivlade man på Davids lära eller försökte säga emot honom, ansåg David att man gjorde sig skyldig till en dödssynd.
    Kvinnorna i sekten var ofta prostituerade för Jesu skull, ett sätt för att få in pengar och locka män att bli medlemmar i rörelsen. Detta sätt att värva medlemmar kallades för att ”fiska”. Hon användes som ”bete” och han var ”fisken”. Kvinnan skulle ”smutsa ner sig” för att rena mannen andligt. Kvinnorna skulle även ha mycket sex för att få många barn. De barn som kom till efter att kvinnan haft sex med en man vid ”fisket” kallades för ”Jesu baby”. Detta ledde till att barnet blev faderslöst och kvinnan fick stå för alla kostnader osv. själv, vilket gjorde henne beroende av kollektivet och deras ekonomi.
   Var kvinnan gravid så skulle hon missioner i alla fall. Inte heller om hon ammade eller fick missfall fick hon vila, utan var tvungen att missionera ändå. Läkarvård fick man inte heller söka. Det tog David som att man inte trodde på hans helande, vilket ledde till att barn dog pga. David och hans ”lära”.
   Gifta kvinnor skulle övertala sina män att hon skulle få prostituera sig och om männen vägrade försökte David övertala dem att ta in kvinnor till sig och ha sex med sin frus vetskap. Det handlade inte om otrohet utan uppoffring enligt David Berg (Gud). Svartsjuka i detta sammanhang räknades som en svaghet.
   Kvinnan fick inte heller välja make själv om hon inte redan var gift när hon gick med i sekten. Var hennes man dock inte troende så uppmanades kvinnan att lämna honom och gifta sig med någon som redan var med i rörelsen.
    Preventivmedel fick inte heller användas, men idag är det tillåtet i rörelsen pga. den ökade aidsrisken.
    En kvinnlig medlem i Familjen fick inte styra över sin tid eller sina pengar. Inte heller hur hon skulle uppfostra sina barn. Allt kontrollerades av ledarna i familjen (ledarna var utsedda av David och de kunde aldrig vara en ensamstående kvinna, endast män) och David fick veta allt som skedde.
   ”Kärleken” i nya testamentet tolkade David senare som att den även skulle innefatta barnen. Medlemmarna uppmuntrades att ha sex med sina egna barn inom Familjen. Många lämnade då rörelsen, eftersom många började må dåligt och även idag mår dåligt av händelserna.
I rörelsen blev dock sex med barn förbjudet 1987 eftersom samhället uppmärksammade händelsen.
    Kvinnorna som tvivlade på Davids lära hotades med att bli av med sina barn och för vissa blev det verklighet. David uppmuntrade även vissa till självmord för han ansåg dem inte ens värda att leva.

   Fader David började komma med profetior om att Kalifornien skulle förgöras och 1973 sa David att en komet skulle slå mot jorden och förstöra hela America. Jordens undergång skulle även ske år 1993 då komet-katastrofen inte inträffade.

   1994 gjordes en omfattande utredning om ett kollektiv i Åhus utanför Gävle där det bodde ca 40 barn och 10 vuxna. Utredningen visade sig ha för lite fakta vilket var positivt för familjen. Kollektivet kunde då fortsätta. Vissa påstod dock fortfarande att rörelsen uppmuntrade till sex med barn och mellan barn. Pedofili var alltså helt okej inom rörelsen.

Eftersom myndigheterna fått ett intresse för sekten har Familjen varit tvungen att flytta på sig till en annan ort eller annat land.

(Skolarbete från gymnasiet)

Dokumentär

Del 1 http://www.youtube.com/watch?v=Ud4Z9xkre6g
Del 2 http://www.youtube.com/watch?v=2b-gxL2FSf0&feature=related
Del 3 http://www.youtube.com/watch?v=VRODw5VuRxk&feature=related
Del 4 http://www.youtube.com/watch?v=VP9EKllfLg0&feature=related
Del 5 http://www.youtube.com/watch?v=A_KTtyERzNg&feature=related
Del 6 http://www.youtube.com/watch?v=2A42zYhtfug&feature=related
Del 7 http://www.youtube.com/watch?v=xe2aYszwMtw&feature=related

Mjukisbyxorna är ju en av alla dom bästa sakerna som uppfunnits.
Dom är mjuka, dom är lätta och dom får en att känna sig mer bekväm. Eller, jag talar för mig själv nu, men jag vet att det är många som håller med mig.

När jag gick gymnasiet så ägde jag knappt några mjukisbyxor. Det var dom jag hade på idrotten eller när jag var ute och promenerade osv. Annars var det alltid jeansen på.
Det gick ju hur bra som helst...
Idag är antalet mjukisbyxor i min garderob några fler. Har jag inte haft mjukisbyxorna på mig till och från jobbet, så åker dom på så fort jag kommer hem.
Jeans har jag också en hel del av, och dom är ju inte lika lösa och lediga. Dom är helt enkelt ganska tajta.
När jag går på stan i jeans eller är någon annanstans så tänker jag inte på det, men hemma kan jag knappt fungera i dom! Dom blir obekväma så fort jag kommer innanför dörren, och jag tar mig inte för att göra någonting om dom är på.

Jag hade tänkt vara effektiv och städa lite i min lägenhet nu när jag kom hem.
Men... här sitter jag... Och varför? Jo, för att jag har jeansen på mig fortfarande...

Se så bekvämt och lätt det går att böja sig ner tex.

Hittade nyss denna... igen...
Det var tider de! Oj va kul vi hade, min kusin och jag!

När jag imorse trampade mig fram till jobbet, reflekterade jag över hur lugnt allting var.
Inte en bil så långt ögat kunde nå, och örat knappt kunde höra.
Tjejen som alltid springer över parkbron oavsett vilken tid jag gör det, hon var inte där idag...

När jag var mitt uppe i att torka bänkarna i ett av klassrummen, si sådär 40 minuter efter att jag anlänt till skolan, plingade det till i min mobil. 
"Påminnelse", var det första jag tänkte. Men, vad skulle jag bli påmind om så tidigt på morgonen?
Sen hörde jag att melodin inte stämde för att vara en påminnelse... 
Jag tog snabbt upp mobilen och såg att det var... MIN VÄCKARE!!!
Klockan var alltså inte 06.15 som jag trodde... Den var 05.15!!!

För mig är det ett mysterium att jag lyckades ta mig upp en timma tidigare utan att ha haft en väckare som larmat! För det kontiga var att jag tittade på klockan först när den var kvart över... Somnade om nån minut sen kollade jag klockan igen, somnade om osv, precis som att jag skulle ha znoosat som vanligt!
Tja, så går det när man inte håller reda på timvisaren!
Men det är fortfarande ett mysterium för mig hur jag kunde vakna utan att ha blivit väckt!

Jag lär ju vara död ikväll då... Efter en ca 4 timmars natt brukar ingen vara jättepigg...

God dag!

En man ringer hem till sin kompis en helgmorgon. Kompisens lille femårige son svarar i telefonen VISKANDE:
- Hallå.
Mannen säger:
- Hej, får jag prata med din pappa?
- Det går inte, mamma och pappa håller på i sovrummet, viskar grabben...
- Då återkommer jag, säger mannen småskrattande för sig själv.
Mannen väntar i en timma och ringer sedan upp igen.
Grabben svarar igen VISKANDE:
- Hallå.
- Får jag prata med din pappa?
- Det går inte, nu håller mamma och pappa på i badrummet, viskar grabben...
Lite surt, men ändå med ett leende på läpparna, väljer mannen att lägga på luren.
Senare på eftermiddagen, fem timmar (!) efter senaste samtalet, ringer mannen upp igen.
- Hallå, VISKAS det igen av femåringen i andra luren.
Nu blir mannen sur:
- Nu VILL jag prata med din pappa! säger han barskt.
- Det går inte, säger femåringen.
- VARFÖR inte då? säger mannen, nu helt utan tålamod.
- Nu håller dom på i garaget.
- Håller på med vadå?
- LETAR EFTER MIG...

 

---

 

Ni som sett svenska hollywoodfruar borde också se likheten! Haha!!

¤ Jag är otroligt ressugen.
¤ Det är inte ofta man får en slängpuss av en främmande man i en bil när man står i en korsning och väntar på att få gå över.
¤ Skulle vilja ha en röst med lite tryck, men vet inte vart jag ska öva upp det...
¤ Pappa sa att det skulle bli +grader. Me like!
¤ Mammas älgskavsgryta är fantastiskt god!
¤ Skulle kunna räkna upp många som jag saknar.
¤ Jag skulle vilja tacka den människa som kom på mjukisbyxorna.
¤ Jag är pysselsugen men har inga ideér.
¤ Min mobil används knappt längre.
¤ Klockan står nu på 00.09 och jag borde verkligen sova om jag ska orka stiga upp kvart över 5 fyra av dagarna den kommande veckan...

Kl. 14.08 anlände jag och min bror till Österjörns kyrka. 8 minuter försent, men vi kom mitt i en sång, så ingen märkte det.
Som många kanske vet gick ju både min farmor och farfar bort i början av året, och igår var det uppläsning av dom avlidna under året under en minnesgudstjänst.
Det var otroligt vackert! Sången, talet, och alla ljus. Kyrkan är också så vacker i sig, och får mig att komma in i nått visst lugn. Jag tror till och med att jag skulle vilja gifta mig i den kyrkan en dag. 

Efter gudstjänsten gick vi alla ner till kyrkogården. Min faster och nästan alla farbröder var där, och några av mina kusiner, min mamma och pappa och brorsan. Vi samlades vid farmor och farfars grav, bad Gud som haver och bara var tysta en stund. Det var så fint! 
Gick förbi Reginas grav också, och mamma gav mig ett ljus att få ställa vid hennes sten. 

Efter en kall men fin stund på kyrkogården, möttes vi upp hemma hos oss för att fika. 
Min ingifta faster hade bakat farfars favoritkaka - masarin. 

 

---

 

Övrigt:

Min farbror och fasters man stod och pratade. Plötsligt hörde jag min farbror fråga
-Vet du vad fjärrkontroll heter på bonska?
Svaret från min fasters man löd
- Hustru?

Var med dom fina i Bergsbyn igår kväll igen. (Elias fattades dock, och många andra). 
Denna gång hemma hos Jonna.
Men jag var trött... Oj så trött. Men mysigt tyckte jag att det var!
Vi såg roliga klipp, pratade, fikade och såg Låt den rätta komma in. 
Sen provade jag på någonting nytt... Att åka kvälls/nattbussen in till stan en lördagkväll.
Jag och han som körde bussen måste ju ha varit dom enda som var nycktra.
Det stank alkohol i bussen, och jag trodde jag skulle bli döv!
Så lång tid har det aldrig tagit att få sig hem från någon i Bergsbyn. Från att jag gick från Jonna, tog det lite mer än en timma att komma in genom min egna dörr.
Cykel nästa gång kanske?