Traumatisk upplevelse...

Ikväll återvände vände jag till platsen, tillställningen och minnena av en av mitt livs mest traumatiska upplevelser!
Folkets hus i Jörn, Musikskolans uppspelning och en katastrof!
Det var dock inte jag som skapade denna katastrof, men det belv en även för mig!

Året är 2000 (om jag inte minns fel).
Jag står på scenen med min lärare och min klasskompis. Alla tre med en fiol var i högsta hugg.
För mig går det faktiskt hyfsat bra, trots att jag inte kan läsa noter, och inte heller har övat.
För min klasskamrat går det inte lika bra.
Hela uppspelningen blir en flopp av osäkerhet och falskspelande!
Jag gör allt för att försöka "överrösta", men förgäves!
Publiken fnissar... Det är kört!


Idag var det någon annans tur!
Men det gick betydligt bättre för henne än för mig! Tummen upp!



I min kusins klass, alltså årskurs 6 går en tjej som heter Saga.
Du vet vart du läste det först, måste jag nästan säga! För blir hon inte någonting när hon blir stor, ja, då vet jag inte vad! Då har musikvärlden gått miste om en talang!
Hon sjäng en hel massa solon ikväll, och jag blev mäkta imponerad!
Hade jag inte vetat vem tjejen var, så hade jag lungt trott att hon varit som jag gammal, med tanke på hennes sångteknik och röst! Helt otroligt! Jag menar, hon är bara 12 år!

Förutom den briljerande tjejen, var det inte så imponerande. Hon la ribban rätt högt i jämförelse lixom...
Hmm.. Undra hur det är att vara förälder och känna sig tvungen att infinna sig på sådana tillställningar, fullt med falska toner och osammanhängande takter. Eller varför inte urtråkiga föräldramöten!?
Det är inte bara en sak man ska tänka på när man ska bli förälder...
Men jag tror nog att det är värt det!

Tjing!



Jag råkar bara gilla dessa grabbar...


Terapi

Alltså, jag och min spindelfobi...
Den är jobbig alltså, för vissa spindlar går bra, vissa inte, och vissa platser är mer och mindre jobbiga att se en spindel på.
Jag vet som aldrig själv hur jag kommer att reagera vid ett möte med en spindel.
Edvin planerar redan för en sommar i deras stuga... En stuga som tydligen kryllar av spindlar!
Så, idag hade han terapi med mig. Han tvingade mig att googla på spindlar, att se på bilderna, och röra vid skärmen.
Vissa gick jättebra, vissa inte.
Jag är i alla fall glad att jag inte är en sådan som ständigt är på vakt, som måste kolla igenom lägenheten varje gång jag kommer hem, eller inte kan gå ner i källaren utan att känna skräck för ett ev möte med en spindel.
Även om jag en dag skulle komma över min spindelfobi, så tror jag att jag aldrig kommer att älska dom små, fula och äckliga grejerna....

Efter terapin var det dax för lite NHL. Eller, han hade bara batteri till en dosa, så det blev lite övningar istället.
Jag överraskar faktiskt mig själv med det där spelandet. Jag brukar ha så svårt med dosor, att få det att funka lixom, men det går ju, kanske inte så proffsigt, men det går!
Fick också göra mitt egna lag! Stockholm Vikings.
Jag tyckte dock att det var lite för manskraftigt i NHL, så mina spelare fick äran att ta in den lite mer feminina touchen.
Vad tycks?!


Bestämma mig!

Alltså, jag måste ta och skärpa mig nu! Jag VILL ju blogga, men jag ids som aldrig.
Jag vet att det här med bloggandet ofta går upp och ner för oss alla ibland, så jag är väll inte orolig över att det aldrig ska vända.

Än en gång hänvisar jag till min bilddagbok, när det gäller vad som händer på dagarna.
(Mamartina.bilddagboken.se)
Nu för tiden fotas det mesta med mobilkameran. Lite dumt när jag kan få såå mycke bättre bilder med min digitala. Men den är större och tyngre, helt enkelt jobbigare att ha med sig överallt.
Sen tycker jag personligen att det inte blir helt förtääskiga bilder med min mobilkamera heller.

Igår barnvaktade jag och Edvin hans brorsdotter Greta någon timma mitt på dagen.
Jag måste erkänna att jag var smått nervös innan, för om jag tänker efter hur många år sedan det var jag passade ett barn i den åldern, så minns jag knappt när det var.
Nu visste jag ju att jag hade Edvin där vid min sida, som känner Greta, men ändå.
Den lilla nervositet jag kände försvann dock väldigt fort. Hon var ju jätterar! Jättelätt att underhålla och leka med.
Jag hade faktiskt riktigt kul!
Vi var nästan hela tiden i lekparken utanför hans lägenhet. Och vädret var inte fy skam heller! Det var rättare sagt helt underbart skönt! Nästan för skönt.... Väldigt varmt....

Kvällen ägnade jag med min kära Sara.
Vi gick en promenad i blåsten, sen hamnade vi fikandes i hennes kök med skön musik och massor med prat.
Vid ett tillfälle kilade vi bort till deras piano i vardagsrummet. Sara satte sig ner och spelade en låt som hon ska tillägna sin syster en dag framöver.
Jag skulle typ göra vad som helst för att ha Saras röst!
Och bara en sån sak som att kunna sätta sig vid ett piano och bara plinka på! Jag måste ta mig i kragen och BESTÄMMA mig för att klara av det, och inte ge vika för mitt dåliga tålamod! Jag ger så fort upp när jag sitter och försöker lära mig spela piano. Mina fingrar funkar som inte tillsammans, inte alla 10 i alla fall...
Någonstans vet jag ju att det går, för jag har ju lärt mig skriva på tangentbordet med båda händerna, i en hastighet jag inte själv alltid hinner med. Så, det är ju bara en spärr att komma över, antar jag!

Nu sitter jag bara och funderar på vad jag ska skriva, och då är det lika bra att avrunda.
Jag storstädade min lägenhet förra veckan, men det syns inte så mycke nu. När jag är stressad så sliter jag fram allt, och hinner inte plocka bort innan jag måste bege mig, och så är fallet nu. Så här ska städas!
Ha en bra dag!

frånvaro? jo, lite...

Som ni kanske ser har jag bytt design på min blogg...
Jag gillar min nya header, men jag valde verkligen den svåraste bakgrundsfärgen på den, för det var väldigt svårt att hitta en färg på sidorna som passadde. Svart kändes för hårt, vitt för sterilt, men den valda färgen känns för blaskig...
Svårt.
Syrran, vi kanske måste styra upp nått nytt ändå... *Sorry*

Ja, det är inte ofta jag sitter vid datorn nu för tiden över huvutaget. Och när jag väl sätter mig, så kommer jag inte på vad jag ska göra.
Nu har jag varit mycke hos E också, vars granne inte bjussat på sitt internet, så där har vi en bidragande orsak till frånvaron på blogg, bdb, msn m.m.
Bilddagboken försöker jag dock uppdatera lite då och då i efterhand. (Mamartina.bilddagboken.se)

I mitt senaste inlägg skrev jag att vi skulle på bio och se Slumdog millionaire.
En bra film. Lite seg emellanåt dock.
Den utspelar sig i Indien, ett land jag velat åka till i ett par år. Jag passade på att kika lite på miljön m.m. i filmen.
Ja, nog har vi det bra här i vårat avlånga land! Verkligen, på alla de möjliga sätt!



Vad har hänt denna vecka då?
Tja, sommaren kom till stan en stund i måndags, så hela dagen ägnade jag och E nere vid älven. En helt fantastisk dag enligt mig!
I tisdags lämnade Linneagumman detta land. (tror jag. Om det inte hänt nått... Jag har inte pratat med henne än)
Linnea! är du oskadd?!
Onsdag, tja, inte så mycke. Jag gick en skön promenad, sen började det regna, åska och blixtra.
Idag har jag och E 2 veckor tillsammans. Känns rätt konstigt, känns som att det var igår, och för evigheter sen.

Och där tog det stopp.... Jag trodde jag skulle ha mer att skriva, men tydligen inte...
En annan gång.
God natt!


Only you!




ingen rubrik

Vilken härlig dag det är ute! Sol, varmt och ändå hyfsat varma vindar... Skulle gärna få blåsa lite mindre, men varför klaga när solen ändå är framme!?
När jag till slut lyckats ta mig upp ur sängen, kontaktades Sara för den inplanerade träffen.
Vi bestämde att vi skulle vara hurtiga och gå broarna.
Sagt och gjort! Oj, vilken trevlig promenad! Fast, annat kan det ju inte vara när man går med Sara. :) Inte heller när vädret ger en en nästintill upprymd känsla, ja, för sommaren är ju snart här!

Ikväll blir det mest troligt bio med Edvin. Det känns som att det var längesen jag såg någonting på bio. Antingen var det Män som hatar kvinnor med syster yster, eller Kenny Starfighter med kusin Betty. Minns inte riktigt....
Ikväll blir det Slumdog Millionaire. Den verkar ju lite bra i alla fall. *Håller tummarna*

Ha det gott!!
Kram!

Stämmor

Åh va jag saknar konsertskapandet med kompisarna när jag hör den här!
Jag älskar att sjunga i kör, stämmor och grejer! Typ det roligaste som finns!
Åhh!! jag vill också vara musikalisk! På rikigt alltså!


Bye bye then!

Idag lämnade min älskade vän Linnea staden.
Jag kommer att sakna dig darling! Men jag kommer och hälsar på dig i Nirland! Lovar!


You and me baby!



Why can’t I walk away from my regrets
And why is forgiveness so hard to accept.
My past surrounds me like a house I can’t afford.
But You say, "Come with me; don’t live there anymore."




Home sweet home

När jag gick in för denna datafria vecka, var tanken att jag skulle skriva ett lååångt inlägg när jag åter fick komma tillbaka till bloggandet.
Nu sitter jag här, vid datorn.... Känner dock inte för att skriva egentligen.
Jag glömde också att lägga över bilderna från datorn i stan till min sticka, så bilderna är ju kvar i stan och jag är i Jörn.
Så.. Tja.... Jag kommer nog att lägga upp bilder på min bilddagbok senare, och inlägg lär ju komma också..

Jaa.. Så var man tillbaka i Jörn. Det var väldigt längesen sist faktiskt.. (för att vara jag)
Skönt att vara tillbaka i lugnet, tystnaden och naturen.
Att det inte är ett moln på himlen så lång ögat kan se, sol och varma vindar gör det ju inte sämre heller.
En promenad med kussen Eija är inplanerad för kvällen. Ska bli skönt!
Sen har jag haft ett sånt sug efter att rita, så vi får se om jag skissar upp någonting. Sånt man verkligen känner att man har tid att göra här, där ingenting händer.
Det är trots allt bara att inse. Jag älskar Jörn! Konstigt nog...



Im Back!

Im back!
Men ni får hålla ut en stund till med ett nytt inlägg..
Nu är det ju natten!

Go natt!
Välkommen tillbaka Martina!


Ingen återvändo

Jag låg kvar en stund i sängen... Funderade, sjöng, funderade lite till och så kom jag på det.
Nu har jag bestämt mig. Jag hann ändra mig en och två gånger, men nu blir det så!
Det ska ske, och då får det bli nu!
Imorgon börjar min datafria vecka!
Minst en vecka...

Däremot kommer jag att ha undantag, som ifall att jag behöver gå in på internetbanken. Men thats it!
Så, uppdatera era bloggar så jag har någonting att läsa när jag åter är tillbaka i cybervärlden.

Största "förlusten" med denna fria vecka, är ju Spotify! Min kära Spotify!

Jag har som tur är en hel del att göra i veckan (om jag nu inte får jobb, det går ju i första hand, eller om jag oturligt nog blir sjuk), så det kanske inte blir allt för jobbigt ändå... Oj, va beroende jag lät där, så farligt är det inte! Men, ändå.

Jaa, då tar jag bloggfarväl här då, något mer inlägg tror jag inte kommer idag ändå... Nu är det ingen återvändo!
Ha det så bra!
/Mamartina




If you could walk the hallways of my heart
And see things as they really are
I wonder if you might be surprised
Seeing faded walls of pride and fear
Rooms I've filled with faithless tears
And corners where I've stood in compromise
But you'd see the work His grace has done
You'd know just how far I've come


The only thing that's good in me is Jesus



Rekord







Igår hade jag läsarrekord på min blogg! Hela 17 st!
Jag är nöjd!

Det är inte mycke jag hatar, men...

Så var min dag förstörd....
Jag låg nyss ute på den altan vi har som har sol just nu... Underbart var det, soligt och varmt.
Vid ett tillfällt tvärtittade jag upp, och det första jag ser är en stor äcklig spindel som springer förbi, alldeles utmed mig!
Jag satt mig genast upp, satt kvar en stund... Det kändes inte så jobbigt så länge jag kunde se den, för då visste jag ju vart den var, men så fort den sprang ner i en springa i altanen kom den genast upp någon helt annanstans! Då blev det jobbigt...
Det är inte mycke jag hatar, men spindlar hatar jag verkligen!!
Nu får jag lov att vänta tills solen flyttat sig så pass att jag kan sitta nere vid våran andra altan, i en solstol...

Varm inuti

Februari och fort sa det klick
att vi blev vänner satt mitt i prick.
När man är med dig kan tiden fort fara
jag pratar förstås om dig då - Sara.
Du är en som ställer upp i vått och torrt
omän så bara med ett sms som är kort.
Du är en rolig, vacker och snäll prick
som oftare borde få hålla i en mick.
Du har ju röst som en gudinna
så idol nästa - ja, du borde vinna.
Nu har du fyllt hela tjugio år
det är vad du kan räkna till på dina fingrar och tår.
Du kanske har haft ett kalas med bulla och saft
Nej, du är ju vuxen, barnkalas har du ja redan haft.
Med barnasinnet kvar kan vad som helst hända
det är ju alltid kul att blåsa ut ljus som är tända.
Fortsätt att skratta och fortsätt att le
då kommer du att leva länge, det ska du få se
Ja må du leva uti hundrade år
en stor kram från mig är vad du här får!
Grattis Sara!!!



Har det inte varit en helt underbar dag!?
Joo!! för mig i alla fall!
Jag har verkligen njutit!
Dagen har tillbringats med 27 andra på en campingplats i Renfors från kl. 13-17.30.
Det var verkligen inte ett moln i sikte, och temperaturen var helt underbar!
Vi har fikat och grillat. Vi har hoppat hopprep, solat, sjuktit luftgevär på ägg, dom musikaliska har jammat med gitarrerna, vi ha spelat kubb och pratat om allt mellan himmel och jord. En helt underbar dag!
Solen var verkligen varm och skön, men jag har nästan varit varmare inombords - för jag är så glad att jag känner så många underbara människor och att jag får njuta av solen och värmen tillsammans med dom!

     
        
     

Tjing

RSS 2.0