Tack Anders, som fixade min rygg igår afton!
   Igår åkte jag med bussen kl. 12 till Jörn för att vara med på första övningen till Julkonserten 2008. Det var trevligt och kul, men jag hade fruktansvärt ont i ryggen. Det gjorde till och med lite ont att sjunga...
   Efter övningen fick jag skjuts hem, och i samma veva fick jag ett sms av min vän Maria, som sa att det skulle vara Kenny Starfighter-kväll hos Jonna. Jag blev otroligt sugen, och ville återvända till stan, men pappa som är massör och som skulle fixa min rygg var på middag hos mormor... Hur skulle jag då göra? 
Jag ringde pappas massage-kollega och frågade om jag fick komma ut till hans stuga och få lite hjälp. Han är typ proffs på snea ryggar, så han vred och drog i mig, så jag trodde jag skulle gå av! Men, det gav resultat. Jag kunde i alla fall stå upprätt efteråt!

Såhär såg det ut när jag försökte stå så rakt som möjligt och inte ha ont...

   18.10 klev jag på bussen på tågstationen i Jörn för att åka tillbaka till stan.
Busschaffisen var dock rätt ouppmärksam och backade in i ett träd. Hela bussen skakade till, och några sekunder senare kom en passagerare fram till honom och sa att hela bakrutan var borta. Han var inte så brydd, utan gjorde ett nytt försök att vända bussen, men var då istället på väg att backa in i tågstationen!
När vi kom upp på busstationen gick chaffisen ut och kikade på skadan. Han hade nog inte fattat att HELA rutan var borta! Redan då var vi en kvart försenade, och eftersom han inte fick itag på en annan buss, så fick han lov att köra den trasiga ändå. Efter nån kilometer sa han att han skulle sänka farten FRÅN 70 km/h, vilket gjorde att det tog nästan en halvtimma längre att åka till stan än vad det brukar göra.
   Jag som skulle åka med en annan buss till Bergsbyn, fick istället traska hem i regnet... Inget fika, och inget Kenny Starfighter-avsnitt heller.

   Idag har jag ägnat mycke tid i sängen, och på stan. Imorse när jag vaknade var jag otroligt spänd i ryggen, så jag försökte ligga och slappna av i hälsosamma lägen för ryggen. Det var skönt, och det hjälpte.
Kl. 15  var det dax att träffa min gamla klasskompis Karro, för en middag på stan. Det var otroligt trevligt, och det är kul att det känns som förr. Som att vi hängde igår lixom. Då är man vänner, när man trots så lång tid från varran kan umgås precis som förr. Vi gick på stan både före och efter att vi åt på Subway. Gott gott!

   Nu har jag landat i sängen med datorn i knäet. Det har gått ovanligt bra med ryggen idag, inte kännt av den mycke alls när jag gått på stan, men det är skönt att slappna av nu igen.

Över och ut