Alltså, jag måste ta och skärpa mig nu! Jag VILL ju blogga, men jag ids som aldrig.
Jag vet att det här med bloggandet ofta går upp och ner för oss alla ibland, så jag är väll inte orolig över att det aldrig ska vända.

Än en gång hänvisar jag till min bilddagbok, när det gäller vad som händer på dagarna.
(Mamartina.bilddagboken.se)
Nu för tiden fotas det mesta med mobilkameran. Lite dumt när jag kan få såå mycke bättre bilder med min digitala. Men den är större och tyngre, helt enkelt jobbigare att ha med sig överallt.
Sen tycker jag personligen att det inte blir helt förtääskiga bilder med min mobilkamera heller.

Igår barnvaktade jag och Edvin hans brorsdotter Greta någon timma mitt på dagen.
Jag måste erkänna att jag var smått nervös innan, för om jag tänker efter hur många år sedan det var jag passade ett barn i den åldern, så minns jag knappt när det var.
Nu visste jag ju att jag hade Edvin där vid min sida, som känner Greta, men ändå.
Den lilla nervositet jag kände försvann dock väldigt fort. Hon var ju jätterar! Jättelätt att underhålla och leka med.
Jag hade faktiskt riktigt kul!
Vi var nästan hela tiden i lekparken utanför hans lägenhet. Och vädret var inte fy skam heller! Det var rättare sagt helt underbart skönt! Nästan för skönt.... Väldigt varmt....

Kvällen ägnade jag med min kära Sara.
Vi gick en promenad i blåsten, sen hamnade vi fikandes i hennes kök med skön musik och massor med prat.
Vid ett tillfälle kilade vi bort till deras piano i vardagsrummet. Sara satte sig ner och spelade en låt som hon ska tillägna sin syster en dag framöver.
Jag skulle typ göra vad som helst för att ha Saras röst!
Och bara en sån sak som att kunna sätta sig vid ett piano och bara plinka på! Jag måste ta mig i kragen och BESTÄMMA mig för att klara av det, och inte ge vika för mitt dåliga tålamod! Jag ger så fort upp när jag sitter och försöker lära mig spela piano. Mina fingrar funkar som inte tillsammans, inte alla 10 i alla fall...
Någonstans vet jag ju att det går, för jag har ju lärt mig skriva på tangentbordet med båda händerna, i en hastighet jag inte själv alltid hinner med. Så, det är ju bara en spärr att komma över, antar jag!

Nu sitter jag bara och funderar på vad jag ska skriva, och då är det lika bra att avrunda.
Jag storstädade min lägenhet förra veckan, men det syns inte så mycke nu. När jag är stressad så sliter jag fram allt, och hinner inte plocka bort innan jag måste bege mig, och så är fallet nu. Så här ska städas!
Ha en bra dag!