Carpe diem
Idag har någonting historiskt hänt!
Det har varit den 18e november 2009 för fösta gången, men också den sista! Den har aldrig varit förr, och kommer aldrig att vara igen!
Det coola är att samma sak kommer att hända imorgon, fast då är det en ny dag som aldrig varit förr, och som aldrig sedan igen kommer att komma tillbaka! Endast i våra minnen.
And so on!
Man skulle tänka så lite oftare... Då skulle man ta mer vara på dagen tror jag.
Köra lite mer på Carpe diem-stylen.
Steg upp och drog till jobbet imorse. La då märke till den nya människa som alltid är ute samtidigt som jag. En man på cykel med en sån där pengaväska som Pippi Långstrump har, bak på pakethållaren.
Städade det jag skulle, drog hem och sov en stund, innan jag gjorde mig klar och drog till jobbet igen.
Efter jobbet gav jag mig in till stan för ett visst ärende. Sen till Subway för en typ av middag (btw första gången jag åt ute själv) och sedan tillbaka till jobbet. Tredje gången gillt... Nämen, jag gjorde bort morgondagens städning i afton eftersom jag nämligen ska jobba på lassa imorgon afton/kväll. Skulle bli en så lång och jobbig dag att stiga upp halv 6, jobba i stort sett hela dagen och komma hem sent på kvällen.
Så, imorgon börjar jag inte förrän kl. 10... Kan dock inte sova bort hela morgonen, eftersom jag varit borta ikväll och inte hunnit göra matlådan klar m.m.
Ikväll har jag varit hos syrran och Ante. Ja, det var trevligt minsan. Känns som att det var så längesedan jag skrattade så djupt som ikväll. Däremot var det bra att skrattadet tog slut precis där det gjorde.
Hade jag fortsatt att skratta så är jag rätt säker på att det hade övergått i oförklarlig panikgråt. Jag vet att Eija vet vad jag talar om. När skrattet plötsligt bytts ut till stora, strömmande tårar och häftig panikandning, precis som när man storgråter. Som sagt, helt utan förklaring!
Aldrig varit med om det?
Förövrigt har jag varit mer eller mindre förföljd av nysmannen idag! (Här vet Edvin vem jag talar om.) Eller så var det jag som ofrivilligt och omedvetet förföljde honom.
Seriöst! Han var överallt!!!
Men, Edvin, jag kan meddela att han antingen lagt av med nysningarna, eller så har han blivit frisk.
Haha, nysmannen!
Sammanfattning av dagen:
Andra halvan blev bättre och bättre, men i helhet helt okej!
Det har varit den 18e november 2009 för fösta gången, men också den sista! Den har aldrig varit förr, och kommer aldrig att vara igen!
Det coola är att samma sak kommer att hända imorgon, fast då är det en ny dag som aldrig varit förr, och som aldrig sedan igen kommer att komma tillbaka! Endast i våra minnen.
And so on!
Man skulle tänka så lite oftare... Då skulle man ta mer vara på dagen tror jag.
Köra lite mer på Carpe diem-stylen.
Steg upp och drog till jobbet imorse. La då märke till den nya människa som alltid är ute samtidigt som jag. En man på cykel med en sån där pengaväska som Pippi Långstrump har, bak på pakethållaren.
Städade det jag skulle, drog hem och sov en stund, innan jag gjorde mig klar och drog till jobbet igen.
Efter jobbet gav jag mig in till stan för ett visst ärende. Sen till Subway för en typ av middag (btw första gången jag åt ute själv) och sedan tillbaka till jobbet. Tredje gången gillt... Nämen, jag gjorde bort morgondagens städning i afton eftersom jag nämligen ska jobba på lassa imorgon afton/kväll. Skulle bli en så lång och jobbig dag att stiga upp halv 6, jobba i stort sett hela dagen och komma hem sent på kvällen.
Så, imorgon börjar jag inte förrän kl. 10... Kan dock inte sova bort hela morgonen, eftersom jag varit borta ikväll och inte hunnit göra matlådan klar m.m.
Ikväll har jag varit hos syrran och Ante. Ja, det var trevligt minsan. Känns som att det var så längesedan jag skrattade så djupt som ikväll. Däremot var det bra att skrattadet tog slut precis där det gjorde.
Hade jag fortsatt att skratta så är jag rätt säker på att det hade övergått i oförklarlig panikgråt. Jag vet att Eija vet vad jag talar om. När skrattet plötsligt bytts ut till stora, strömmande tårar och häftig panikandning, precis som när man storgråter. Som sagt, helt utan förklaring!
Aldrig varit med om det?
Förövrigt har jag varit mer eller mindre förföljd av nysmannen idag! (Här vet Edvin vem jag talar om.) Eller så var det jag som ofrivilligt och omedvetet förföljde honom.
Seriöst! Han var överallt!!!
Men, Edvin, jag kan meddela att han antingen lagt av med nysningarna, eller så har han blivit frisk.
Haha, nysmannen!
Sammanfattning av dagen:
Andra halvan blev bättre och bättre, men i helhet helt okej!
Kommentarer
Postat av: Edvin
Awh, nysmannen!!! :P Vilken stjärna! Var såååå kul när vi stötte på han första gången i CK! :)
Postat av: bloggägar'n
jaa, men va tror du spelades upp i mitt huvud varje gång han då helt plötsligt bara fanns överallt! haha!!
Trackback
