Gbg - the story
Detta inlägg är skrivet för mig själv i första hand. Min dagbok typ... Men, vill och orkar du läsa, så fine! Varse!
Så kom den efterlängtade torsdagen då jag äntligen skulle få sätta mig på tåget och bege mig ner till Göteborg. Dock började dagen med att jag var tvungen att sjukanmäla mig från jobbet pga. magsmärtor och en natts sömnlöshet. Förkylning i körtlarna igen?...
Hur som haver, det lättade lite och jag vågade ge mig iväg. I början av tågresan kände jag mig dock åksjuk, men det gav sig med tiden. Jag somnade i alla fall, och sov hyfsat för att ha sittplats. Som tur var så var det ingen som satt bredvid mig så jag kunde ligga hela natten.
Där på morgonkvisten blev vi informerade om att tåget var försenat. 2 timmar… Men i Avesta Krylbo klev det på en kvinna som hade en bokad plats bredvid mig. Hon skulle få dom där 2 extra timmarna att kännas lite kortare.
Efter Örebro nån gång, gav jag ifrån mig en djup suck och sa att jag var less på att åka tåg nu. Att jag redan hade åkt i 13 timmar osv. Det blev en öppning för några timmars samtal om allt från Adolfström till hundterapi för gamlingar. Jag kände mig så nöjd när vi skildes åt, jag kände mig inte så typiskt svensk.
Efter kl. 14 där nån gång så lämnade Maria och Pontus mig och jag tog plats utanför Hemköp inne på Nordstan. Det var några fjärilar i magen måste jag erkänna när jag visste att jag snart skulle få krama om min vän som jag inte träffat på över 2 år. Och plötsligt stod han bara där – Adam!
Det var ett gott återseende och två väldigt stora leenden.
Sen, med varsin Mc Flurry i handen, gick vi ut i solen för att hänga en stund. Tyvärr blåste det riktigt kallt och mycket, så det blev inte så skönt som det kanske låter med att äta glass ute i solen.
Efter en liten promenad skiljdes vi åt. Jag tog en aning förvirrad busstur hem till Pontus och Maria och Adam begav sig hem till sin kyrka igen.
När jag kom in stod Carolina Lindgren inne i Pontus och Marias kök. Jag visste att hon skulle joina oss vid middagen vilket skulle bli jättetrevligt! Hon hade också nyss anlänt till Götet efter 8 veckor i Indien. Stackarn hade borta sitt bagage!
Vid middagen blev det i alla fall väldigt mycket prat om olika kulturer. Carro jobbar mycket med människor från andra länder, så hon hade mycket intressanta saker att berätta.
Kvällen ägnades sen i soffan. Smarrigt kvällsfika till Talang på tv4.
Lördagen anlände, även den med sol.
Jag steg upp och tog mig en efterlängtad dusch och när jag kom ut så var frukostbordet redan dukat.
Det blev en lång och god frukost, med massor med prat om allt mellan himmel och jord. Så trevligt att få hänga med Pontus och Maria igen!
Dagens utflykt skulle gå till Haga. En busstur, en promenad, en båttur, en spårvagn, en promenad med stopp på Kupan, och en promenad till så var vi framme. Haga var minsann en mysig plats med många små gator och massor med små mysiga butiker och caféer.
Efter att ha kikat in i lite olika butiker så kände vi alla att hungern började ta vid. Vi hittade ett café och slog oss ner. Jag och Pontus tog varsin fylld rulle, Maria gav sig på en superstor bulle! (det där rimmade… hehe) Sen skulle dom visa mig Skansen kronan. En gammal byggnad med en stor krona längst upp som låg på toppen av ett litet berg. Jobbigt nog var det en sjukt lång och brant trappa upp, men för egen del vad det värt det för utsiktens skull. Där knäpptes det en hel del kort med min sprillarns nya kamera, både på utsikten och på oss tre poserande framför Göteborgs tak.
Sitter nu och undrar hur vi kom ner där ifrån dock… Och hur vi kom hem…
Ja, jag vet i att vi satt hemma hos Pontus och Maria och åt middag i alla fall, så ner och hem fick vi oss, på nått sätt…
Kl. 17.47 anlände jag till Adams kyrka. En stor kram välkomnade mig, sen drog vi genast igång och spelade biljard. Jag kan inte minnas att jag spelat det förut, men ibland har jag nybörjar tur, och jag ledde faktiskt rätt bra. Dock hann vi inte spela klart, eftersom biljardbordet stod inne i kyrksalen där det då skulle vara en gudstjänst. Adam skulle sköta ljudet, så jag slog mig ner på en bänk och njöt av den grymma livemusik kyrkans praktiskanter spelade, och den bra och tänkvärda andakt pastorn gav.
Efteråt var det dags för fika. Jag provade en macka med sjukt god skinka på! En skinka som var ”inlagd” i soltorkade tomater, typ. Mums! Vi slog oss också ner bredvid en av kyrkans stammisar, en man i ca 65års åldern. En annan man i samma ålder joinade oss, och det blev en riktigt trevlig stund! Goa gubbar! (tänk göteborgsdialekt)
Efter fikat gick vi en rundvandring i kyrkan. Tyvärr fick jag inte se Adams lägenhet eftersom han delar den med flera, och tyvärr låg några av dom i magsjuka.
Klockan 21.00 ganska precis, klev vi in på Haga bion. Ett märkligt ställe må jag säga. Ett café mitt i biografen, eller så var det en biograf i ett café. Gick som inte få kläm på vilket. Ett gammalt, ganska shabbigt place med många underliga filmer. Vi skulle i alla fall se Lebanon, en film som utspelade sig inuti en pansarvagn. Det grabbarna i vagnen var med om var fruktansvärt! Tvingades skjuta oskyldiga människor, och levde i ovisshet om deras ledare var förrädare eller inte. Ingen film jag skulle rekommendera för känsliga tittare.
Det blev en lång omväg hem till Adam igen (han bor bara något hus ifrån Haga biografen ), men det var mysigt att vandra runt på tomma gator och prata om allt möjligt. Tror vi gick i en timma innan vi kom oss fram till Skansen kronan igen, där vi också beslöt att gå upp för att kolla på Göteborg by night. ”Wow”! Helt klart värt den branta vägen upp! Kvällen avslutades med en varm kopp te innan vi tog spårvagnen in till Brunnsparken, där vi sa god natt och skildes åt.
När jag kom hem och väckte Maria för att ta mig in, så visade det sig att det var fest i lägenheten under. Visst, dom spelade bra musik, men jag ville sova… Men tack vare att klockan var så pass mycke, somnade jag ändå rätt fort.
Jag trodde att jag skulle sova ut länge på söndagen, men jag vaknade ändå av mig själv så jag hann med en bra frukost och få mig iväg till Smyrna kyrkan med Pontus och Maria.
Det var ett bra möte! Många bra sånger och tänkvärd predikan. Bäst var ändå gubben som satt bakom oss. Han tog i och sjöng så högt och innerligt i sångerna, att jag från början hade svårt att höra mig själv. Men han var duktig!
När gudstjänsten var slut, lånade jag Marias mobil och ringde Adam. Min mobil hade jag lämnat hemma på laddning, och tjena! Då kände jag verkligen hur beroende jag är av min mobil!
Jag skulle möta Adam på Järntorget, men tänk om jag skulle ha gått fel eller någonting, hur skulle han då ha fått veta?... Det gick bra i alla fall och efter en stund dök han upp bredvid mig på parkbänken.
Vi struntade i spårvagnarna och gick in till stan istället. Vi var på jakt efter någon form av lunch.
Grekiskt? Italienskt? Kinamat? Pizza? Vi landade till sist på Jensens Bffhaus. Ett bra val av Adam! Ett utmärkt, fantastiskt, underbart, brilliant val! Ja, jag överdrivet inte när jag säger att det nog är det godaste jag ätit i hela mitt liv! Det roliga var att det bara var en grillad kycklingfilé, råstekt potatis och husets favoritsås. Varken låter eller ser så märkvärdigt ut, men OJ SÅ GOTT!!!
Tror jag måste sluta tänka på denna måltid, annars kommer jag inte kunna äta där igen. Då kommer det inte smaka lika gått… Fast, samtidigt känns det svårt att tro, för det var så sjukt gott!
Klockan 16 var det dags för möte på Vineyard. Inte varje helg man går på 3 möten inom 24 timmar!
Även det var ett bra möte. Mycket sång och så. Bla sjöng dom en sång jag aldrig hört, men vars text blev så stor för mig! ”Du övergår mitt förstånd”. Det var en mening som plötslig satte ord på vad jag kan känna för Gud rätt ofta.
Istället för att fika i deras fikapaus gick vi en liten promenad istället. Vi var ju fortfarande så mätta!
Vi gick sista biten av Avenyn och stannande till vid Poseidon. Sen gick vi tillbaka till Vineyard.
Då hade undervisningen redan börjat, men jag hann höra förklaringen på det jag inte förstod i texten vi fick när vi kom in i salen redan kl. 16. Tummen upp!
Efter nattvarden, lunkade vi sakta in till Brunnsparken igen. Inom mig infann sig en liten sorg. Där skulle vi säga hejdå med ovisshet om när vi ska ses igen… Bussen närmade sig och vi kramade om varandra. Det blev en lång och go kram. Adam är en fantastisk vän, och det känns så tråkigt att inte kunna hänga såhär oftare! Jag klev på bussen… Från platsen jag satte mig på kunde jag se Adam gå iväg. Plötsligt stannade han, vände sig om, vinkade trots att han inte kunde se mig, och gick sakta iväg igen.
Hos Pontus och Maria gräddades det pannkaka. Jag var inte direkt hungrig, men en liten bit smakade jag på. Sen satt vi kvar vid bordet ett bra tag. Plötsligt skrek Pontus till! Han hade upptäckt ett skott i deras avokadoplantering dom gjort i deras köksfönster! Snabbt efter jublade Maria i samma volym! Själv blev jag glad att få vara där i deras stora stund! Det var en stor dag för dom minsann!
Kvällen ägnades i soffan. Jag fick se på Elin och Simons vigselfilm, Maria provade min nya kamera och Pontus fixade fruktsallad.
Det var en nöjd Martina som la sig den kvällen.
Måndag. Pontus drog till jobbet, så denna morgon var det bara jag och Maria vid frukostbordet.
Efter en skön stund i deras färggranna dusch (dom har ett munstycker som ändrar färg efter temp på vattnet) så begav vi oss in till stan. Vi gick runt en stund innan vi gick till universitet och värmde våra matlådor och åt. Maria skulle på en föreläsning på eftermiddagen, så jag gick själv in till stan efter lunchen. Jag lessnade ändå rätt fort. Hittade ingenting kul, eller jo, men inte som jag ville köpa.
Tog istället bussen hem och packade väskan medan Pontus satt med några viktiga papper.
Klockan 16 drog vi in till stan för att träffa Maria. Jag handlade en pannini till middag, sen klev jag på tåget. Dags att åka hem… Pontus och Maria följde med in i vagnen, där vi så sa adjö. Dessa två, liksom Adam hade verkligen gjort min helg fantastisk! Så tråkigt att säga hejdå!
Men, på återseende!
