Influensan drabbade stackars mig, och även resten av familjen, alla förutom mor min.
Sedan i månsdags har jag mer eller mindre legat däckad i min säng med hög feber, huvudvärk, tungt att andas, värk i kroppen och hosta. Konstigt nog har den här veckan inte känts så lång ändå, kanske för att jag sovit så mycke. Idag har jag dock varit i stort sett feberfri! Vilken avkoppling måste jag säga. Däremot har hostan ökat lite, men hostmedicinen håller nere den lite.
Imorgon är det nyårsafton. Egentligen var det tänkt att jag skulle ha rest ner till Uppsala för att fira med min kära kusin Eija, men tack och lov att jag stannade hemma! Hur tråkigt det än känns att måsta missa nyårs med henne. Jag hade nog mer eller mindre avlidit av den resan. Istället blir det en lugn kväll hemma med brorsan. Vi ska kolla på tv/se film, och ÄTA CHIPS OCH GODIS!!!

Jag och min kära bror har inte ätit chips eller godis sedan 10 juli detta år! Vi skrev ett kontrakt fram till nyårsafton. Förstå då får vi smaska på gottgott igen. Frågan är dock om det kommer vara så gott som man tänker. Jag tror att jag kommer att lessna väldigt fort.
Idag har vi i alla fall suttit och smått planerat och drömt om vad vi ska införskaffa oss till våran lilla nyårsafton i varsin soffa hos mor och far. (Som sagt, brorsan är också sjuk...)

 

Nu är det nästan bara en vecka kvar av detta 3 veckors långa lov. Jag trodde att det skulle kännas jobbigare att vara utan mina dallasvänner än vad det har varit! Då menar jag inte att jag har saknat dom, för det har jag! Skillnaden är att jag LÄNGTAR efter dom, och inte plågsamt saknar dom! :)
Imorse däremot, då vaknade jag av att jag höll på att börja gråta av det jag drömde. Jag drömde att jag kom tillbaka till skolan och mötte en klasskompis som berättade att han bara var där för att hämta sina grejer, för han skulle inte gå på skolan mer. När jag sen skulle berätta det för mamma var ögonblicket då jag var på väg att börja gråta, och då jag vaknade av att det sved i ögonen. Vilken lättnad! Det var bara en dröm!
Måtte alla komma tillbaka för att stanna!

Nä, nu är det dax för en vilopaus. Tjing!