Nu var det längesedan igen som jag uppdaterade min blogg, och jag hade inte tänkt att mitt nästa inlägg skulle handla om åsikter och tråkigheter. Men jag vill skriva ner det nu när jag ändå har tankarna igång.

 

Vart är människovärdet och moralen på väg i vårt samhälle?
Det har väll iofs genom alla tider varit bättre och sämre med den saken, men det går mer och mer utför i min mening, på väldigt kort tid nu.
På Dallas är man ganska isolerad från media (om man väljer det). Jag är det i alla fall. Det är sällan jag tittar på tv, och det händer aldrig att jag lyssnar på radio (av egen fri vilja). När man då ibland gör utflykter till den riktiga världen, så märker man ju skillnad. Innan jag började på Dallas tänkte jag inte så mycke på vad jag såg eller lyssnade på. Jag var väll lika hjärntvättad som "alla andra".
Men nu, när jag ser på filmer eller hör radiolåtarna som spelas så blir jag faktiskt ledsen. Ja, det var faktiskt när jag satt i en av skolan bussar en gång, som jag kom att tänka på allt detta på riktigt. En radiolåt spelades som bara skrek ordet "hora" och "gör vad du vill med mig", och fler låtar med liknande budskap och ordval följde under den 4 mil långa vägen in till Umeå. Det gjorde mig i alla fall ledsen - en riktig känsla av ledsamhet i min själ. Sen dess har jag ofta känt av denna ledsamhet när jag sett tv, film eller lyssnat på radio.
Det betyder inte att allt är skit.
Vi tar filmen "Dagboken" tex. Vilken underbart vacker film! Fin natur, fina färger, fina klänningar, gulliga händelser, duktiga skådespelare, kärlek och smärta. Men vad jag aldrig har reagerat särkillt mycket på förut är  att tjejen faktiskt är otrogen, och man tycker nästan att det är bra! "Dom var ju meant to be".
"Snowroller - Sällskapsresan" är ju en kul film! Men är det bara jag som tycker att det är hemskt att barnen uppmuntrar mamman att gå på date med en annan man när pappan ligger på sjukhus? Ja, han verkar vara en jobbig man och pappa, men vad gör det rätt att dejta nån annan då i alla fall? (Jag vet, det är bara film, men moralen. Moralen!)

 

Nu är jag för trött för att utveckla allt för mycke mer, men det finns väll andra saker som också gått åt skogen, som tex det ovårdade språket i tv som inte längre sensureras med ett pip, eller att folk inte längre orkar bry sig om att ens vårda sitt eget språk inför barn och hela allmänheten. Som sagt, du kanske inte själv reagerar så mycke på det, men har du tänkt på vad saker och ting medför till ditt liv? Det kanske inte gör så stor skillnad, men jag tror inte heller att det gör dig till en gladare människa. Eller har jag fel?
Tidningarna har ju inte heller mycke att komma med. Men det är väll en grej som många redan har insett inte är sunt. Idealbilder med pinnsmala tjejer m.m. I medias värld är man ju aldrig fullt duglig.

 

Det har hänt så sjukt mycket med mitt liv, min självkänsla och min självbild sen jag klev in i min bubbla på Dallas, där jag nu bott i 1,5 år. Jag känner mig ibland som en annan människa, på ett positivt sätt. Och jag har i alla fall inte media att tacka för det!