Såhär är det...
Jag har under den senaste tiden varit väldigt negativ. Jag har lyckats se allt från den dåliga sidan, jag har klagat på typ allt! Jag har skitit i mycket för vad har det varit värt? Jag har sjunkit mer och mer mot botten, och ju dunklare det blivit ju svårare har det varit att se mig själv, och andra! Jag har inte fattat vad jag gjort här på Dallas, och jag har stört mig på andra, osv. Magsmärtor, PMS och förkylning med feber har ju sen inte gjort det roligare att försöka vara glad och tro på mig själv.

Under den gångna veckan har jag blivit väldigt less på mig själv. Jag har blivti medveten om hur jag tänkt, känt och betett mig. Och igår fick fler nog. Något jag nu tackar för! Miriam och David sa sin mening, och det gav mig en skjuts i mitt beslut att bestämma mig för att få mig upp igen! För, det sårar folk att inte uppskatta det positiva man får från andra!
Sen är det tyvärr så, att jag har svårt att hålla negativa saker inom mig. Det känns lättare att få väha ur mig istället för att lasta i mig. Vilket jag fattar är tråkigt för andra, men jag tror också att det är ganska mycke därför jag varit så negativ på sistone. Jag hade en lång period då jag höll allt kvar på insidan, och nu var det nog tvunget att komma ut.
Jag ska i alla fall försöka häva ur mig allt på något annat än mina nära och kära. Jag ska försöka vara glad och positiv för att JAG vill det, och jag ska ta åt mig av det som folk säger är bra om mig! För.. inte för att skryta, men.. Jag är ju faktiskt inte så tokig. ;P

Så, detta blir mitt allmänna sätt att säga Förlåt!

Nu har jag alldeles strax min intervju för ett nytt år på NML! Önska mig lycka till!
Ha en fin dag!