Jag känner mig så befriad!

Jag är nu nere i Stockholm hos Vincent och hans familj. För tillället är jag ensam hemma hos dom, Vincent jobbar, hans lillebror Ludde jobbar, hans mamma och pappa är borta på någonting ikväll och här sitter jag. 
Först nu plockade jag fram min dator, tvärkikade igenom bloggarna, facebook och skriver nu detta. Jag känner mig så befriad över att inte ha datorn i knäet hela tiden. Även om jag är ensam (har varit några timmar under dom tidigare dagarna också) så har jag läst en bok istället, eller tagit en tupplur. Idag gick jag också på stan några timmar bara för att. 
Jag har inte heller använt min mobil mer än nödvändigt! Så jag ber om ursäkt om folk tycker att jag är smått okontaktbar. Men jag ids som inte. Såklart bryr jag mig om vänner och familj, men just för tillfället, och efter nästan en heeeel sommars väntan, så känns det som att jag har allt jag vill ha här - lugn å ro med Vincent!

 

Jag blir mer och mer skeptisk mot facebook, och jag tänker mer och mer på vad jag skulle komma ihåg av livet om jag och mina vänner eller jag och vincent, eller BARA jag, skulle se film eller serier hela tiden. Just NU vill jag inte använda datorn och mobilen mer än nödvändigt, och det känns väldigt befriande!

 

Sen måste jag bara skriva att jag och Vincent drog på ett glass-ställe som heter Stikkinikki idag. Typ de godaste jag ätit i glassväg!!! Gå dit! Götgatn 46!